Lite mer om Concordia

Föreningens inriktning

Familjeföreningen Concordia Catholica (FCC) bildades den 17 november år 1895 vid ett sammanträde i hotell Kung Carls Annex med adress Regeringsgatan 1 i Stockholm. Ändamålet var, att sammansluta såväl manliga som kvinnliga medlemmar av den romerskkatolska församlingen i Stockholm genom ett utvecklat sällskapsliv med dramatiska föreställningar, musik och deklamation, utflykter m. m. Det utvecklade sällskapslivet skulle också främjas genom föreläsningar över "allmännyttiga intressen".

Ämnesvalet har förändrats med tiden – vad som är "lättsamma former" likaså, för att inte tala om klädseln. Vid högtidliga sammankomster, anno dazumal, var klädseln frack och långklänning och man dinerade gärna på en flott restaurang - en exklusivitet som knappast finns idag och som nu är lika lite gångbart, som den tidens dramatiska föreställningar och deklamationer. Så mycket viktigare är att den redan från början kristna, katolska och kulturella profilen finns kvar.

Svartvitt foto från föreningssammankomst i svunna dagar.

Ekumenisk profil redan från starten

Det allmänna kyrkliga klimatet i vårt land var i slutet av 1800-talet knappast ekumeniskt. Concordia var för sin tid en föregångare för öppenhet och tolerans genom att även välkomna icke-katolska anförvanter. Idag finns även många icke-katoliker i föreningen: sökare, människor från andra trossamfund eller kanske personer som bara är gifta med en katolik. Dessa har ofta varit en tillgång för föreningen och vi värnar om att även den icke-katolska parten ska känna sig hemma i Concordia.

Lättsamma och trivsamma former

Concordia har behållit profilen att inte vara en förening för hårdare debatt och meningsskiljaktigheter. Concordia betyder med hjärtat och därför bör våra sammankomster präglas av vänskap och empati, lyssnande och vidsynthet.

Ett ord har försvunnit

Vart tog då ordet Familjeförening, som fanns med i det ursprungliga föreningsnamnet, vägen? Till vårt hundraårsjubileum författade dåvarande sekreteraren i Familjeföreningen Concordia Catholica (FCC), Allan Janzon, ett brev till Vatikanen, där han berättade att den anrika föreningen fyllde hundra år. Gunnel Vallquist hade vänligheten att översätta dessa rader till perfekt franska och brevet sändes iväg. Snart fick vi en varm gratulation tillbaka med den helige faderns välsignelse. Underbart!

Och vad stod det att läsa? Jo, många varma ord om hur bra det var med en förening som värnade om familjen och barnens uppfostran och väl. Den påvliga sekreteraren, som skrivit ett långt och vänligt svarsbrev hade självklart vilseletts av ordet familjeförening (som vi kanske inte heller tillräckligt tydligt förklarat).

Även på hemmaplanet har vi då och då fått kännedom, om att namnet ger fel signaler. Ensamstående eller par med vuxna barn har inte trott att föreningen var tänkt för dem. En namnändring var nödvändig! Samtidigt ville vi inte ta bort ett mer än hundraårigt namn. Styrelsen har i stället valt att (som långa perioder tidigare i dess historia) tona ner ordet Familjeförening. Så är det fortfarande juridiskt (bank, pg etc) registrerat, men på våra kallelser skriver vi numera bara Concordia Catholica eller FCC. (Concordia har heller aldrig varit någon familjeförening. Ordet Familjeföreningen ville bara poängtera att båda könen var välkomna. En årlig, välarrangerad och välbesökt julgransfest för barnen bidrog även till att ge skäl för namnet.

Man kan också utvidga tanken på vad en familj är. Så gjordes tidigt i föreningens historia. Vi kristna ska (även om det alltför lite efterlevs) vara bröder och systrar i Kristus. Föreningen kan då ses som en enda stor familj, där tron och lika intressen håller oss samman; ännu ett skäl att inte helt utplåna ordet familjeförening. På sin tid kunde begreppet nog också inbegripa övriga släktingar.